Översvämningsrisker och åtgärder

Kommunen lägger ned mycket arbete på att successivt förbättra avloppsnätet. Det går dock aldrig att helt ta bort riskerna för källaröversvämning. Läs om vad du kan göra om du drabbas, orsaker, skadeutredning och ansvarsfördelning.

Att tänka på om du drabbas av översvämning

Drabbas du av översvämning är det några saker du bör tänka på:

  • bryt all elektrisk ström i de översvämmade lokalerna
  • se till att eventuell dräneringspump inte stannar
  • flytta om möjligt fuktkänsliga inventarier
  • skaffa hjälp med länspumpning
  • tvätta dig noga efter kontakt med avloppsvatten
  • ring ditt försäkringsbolag
  • ordna hjälp med skadereglering och torkning
  • anmäl översvämningen till kommunen
  • eventuella ersättningskrav till kommunen meddelas skriftligt.

Hjälp med länspumpning

Brandförsvaret kan i mån av tid bistå med pumpning och även kommunens VA-personal i mån av tid och tillgänglig pumputrustning. Som fastighetsägare kan man bara vara säker med att få hjälp med pumpning av källaren direkt om man löser detta med egen pump.

Orsaker till översvämning och hur man kan skydda sig

I vissa fall kan vatten även under torrväder tränga in i en fastighets källare. Orsaken är då att det är stopp i avloppssystemet. Stoppet kan antingen vara på de privata ledningarna inne på fastigheten eller på kommunens ledningar ute i gatan.

Avloppsstopp kan orsakas av att:

  • ledningen är skadad, till exempel på grund av sättningar
  • något större föremål fastnat i ledningen
  • trädrötter har växt in genom rörskarvar
  • fett ansatts i ledningen (speciellt vanligt för restauranger)

Genom att lyfta på locket på den rensbrunn som normalt finns i förbindelsepunkten (förbindelsepunkten är gränsen mellan fastighetens VA-installation och allmän VA-anläggning i gatan) kan man avgöra om felet ligger på fastighetens ledning eller på kommunens ledning. Om det står vatten i fastighetens brunn är stoppet på kommunens ledning. Om det inte står vatten i brunnen är stoppet på fastighetens ledning.

Exempel på skyddsåtgärder:

  • Åtgärda eventuella rotproblem. Ta bort träd som står i närheten av avloppsledningen så att deras rötter inte kan tränga in i ledningar m.m.
  • Renovera eller lägg om avloppsledningar som är i dåligt skick.
  • Installera fettavskiljare eller förbättra skötseln av befintlig avskiljare.
  • Spola inte ned sådant i avloppet som kan orsaka stopp, risken för stopp är störst i din egen ledning.
  • Spola ren din avloppsledning och rensbrunn från avlagringar m.m.

En översvämning kan orsakas av att vatten strömmar ut från en läckande vatteninstallation. Det kan till exempel vara en vattenledning eller en diskmaskin som går sönder.

Exempel på skyddsåtgärder:

  • Byt ut äldre vatteninstallationer om de är i dåligt skick.
  • Stäng huvudventilerna vid vattenmätaren om du är borta en längre tid. Se i god tid till att ventilerna fungerar.
  • Installera särskilda avstängningsventiler på t ex tvättmaskin och diskmaskin. Ventilerna ska vara stängda när maskinerna inte används.

Vatten som rinner av på markytan kan ibland tränga in i en källare genom bland annat källarfönster, garagenedfarter, källartrappor. För att undvika denna typ av översvämning bör man hindra vatten från omgivande markområden att rinna fram till huset. När dagvattensystemet inte kan leda bort allt vatten finns risk att vatten tränger upp genom spygatter eller golvbrunn.

Exempel på skyddsåtgärder:

  • Installera pump för dagvatten som rinner nedför garagenedfarten.
  • Bygg vallar runt källartrappa, källarfönster med ljusschakt och garagenedfart.
  • Sätt tak över källartrappa.
  • Fyll igen garagenedfarten om gatan utanför huset ligger i en svacka där risken är stor för att regnvatten samlas.
  • Se till att marken lutar bort från huset. En tumregel är att lutningen ska vara minst 15 cm räknat från husets yttervägg och tre meter ut.
  • Använd utkastare från stuprören.

Att vatten tränger in genom källargolv och källarväggar kan ibland bero på att fastighetens dräneringssystem inte förmår att leda bort grund- och dräneringsvatten tillräckligt snabbt. Orsaken till detta kan antingen vara att tillströmningen av grundvatten från omgivande markområden är ovanligt stor eller att dräneringssystemet är bristfälligt.

Exempel på det senare är att dräneringsrören är:

  • skadade eller lutar åt fel håll
  • igensatta av trädrötter eller järnutfällningar
  • igensatta av sand

Eller att anslutningsbrunnen till dagvattensystemet helt eller delvis är fylld med slam. Alla dräneringssystem försämras med tiden. Det är inte onormalt att de måste förnyas efter 20–50 år. Dåligt fungerande stuprör och mark som lutar in mot huset är andra orsaker till fuktproblem i källare. Problem med stuprör uppkommer oftast när äldre stuprör av järn rostar sönder vid källarvägen.

Exempel på skyddsåtgärder:

  • Byt ut dräneringsledningarna.
  • Komplettera dräneringssystemet med en ledning eller dike som samlar upp och leder bort grundvatten från omgivande markområden.
  • Åtgärda eventuella rotproblem. Ta bort träd som står i närheten av dräneringsledningar. Rensa fastighetens dagvattenbrunn.
  • Se till att stuprören är i bra skick och att de är rätt monterade.
  • Se till att marken lutar bort från huset.

Vid ett häftigt regn kan det inträffa att dagvattenledningssystemet överbelastas. För att avlasta systemet finns det några åtgärder som du som fastighetsägare kan göra.

Felanmäl dagvattenbrunnar

Plusgrader och regn kan skapa problem på våra gator. Du kan anmäla vattenansamlingar och igentäppta gatubrunnar. Var noga med att ange så exakt adress det går och tidpunkten för din iakttagelse.

Översvämningsrisker och åtgärder

Avlasta dagvattenledningssystemet i din fastighet
Några åtgärder som du som fastighetsägare kan göra för att minimera risken för översvämning är att:

  • Om du har en garageinfart som lutar in mot fastigheten bör du själv ha en pump i beredskap.
  • Rensa fastighetens dagvattenbrunn
    Se till att stuprören är i bra skick och att de är rätt monterade.
  • Montera utkastare på ditt hus där det är möjligt.

Ansvar och skadeutredning

Kommunens ansvar

Kommunens ledningar ska vara rätt dimensionerade så att ledningssystemet inte överbelastas vid normalt förekommande regn.

Kommunens ledningar ska vara väl underhållna. T ex ska avloppsledningarna vara fria från trädrötter och andra föremål som kan reducera kapaciteten.

Kommunen ska vid ombyggnad av kombinerad avloppsledning i gatan till ett duplikatsystem (ett tvådelad avloppssystem där spillvatten och dagvatten avleds i separata ledningar) informera berörda fastighetsägare.

Fastighetsägarnas ansvar:

  • Fastighetens VA-system ska vara väl underhållet. Inte minst gäller detta anordningar för skydd mot inträngande avloppsvatten.
  • Alla förändringar av fastighetens VA-system ska godkännas av tekniska kontoret.
  • Separera avloppssystemet inom fastigheten då kommunen anlagt ett duplikatsystem (ett tvådelat avloppssystem där spillvatten och dagvatten avleds i separata ledningar) i gatan.
  • Informera hyresgäster om lämpligt utnyttjande av källaren.

För varje inrapporterad källaröversvämning som leder till skadekrav gör kommunen en skadeutredning. Avsikten är dels att ta reda på orsakerna till översvämningen, dels att klara ut om fastighetsägaren och kommunen fullgjort sina respektive skyldigheter att förhindra översvämning.

Beroende på omständigheterna kring en översvämning kan skadeutredningen innefatta ett eller flera av följande moment:

  1. Skadan ska först anmälas till försäkringsbolaget som gör en skadevärdering.
  2. Om fastighetsägaren har anspråk på ekonomisk ersättning från VA-enheten för inträffade skador måste en skriftlig begäran lämnas till kommunstyrelseförvaltningen, med noggrann specifikation av nedlagda kostnader (kopior på fakturor).
    Skadeanmälan

VA-enhetens bedömningsgrunder för ersättning

Om skada inträffar på grund av att kommunens VA-anläggning inte uppfyller skäliga anspråk på säkerhet har tekniska kontoret enligt VA-lagen ett särskilt ansvar mot abonnenten (vanligen fastighetsägaren). För andra än abonnenter, t ex hyresgäster, gäller vanliga skadeståndsregler. Enligt dessa måste den drabbade bevisa att skadan inträffat på grund av vårdslöshet från tekniska kontorets sida.

De krav på ersättning för skador i samband med källaröversvämning som kommer in till VA-enheten bedöms enligt följande huvudregler:

  1. VA-enheten betalar inte ut någon ersättning för översvämningsskador om kommunen byggt om avloppssystemet i gatan till duplikatsystem (ett tvådelat avloppssystem där spillvatten och dagvatten avleds i separata ledningar) och fastigheten efter uppmaning från tekniska kontoret inte separerat sitt avlopp. Den som är osäker på om tidigare fastighetsägare följt VA-enhetens uppmaning i detta avseende bör kontakta tekniska kontoret.
  2. VA-enheten betalar normalt inte ut någon ersättning om skada orsakats av marköversvämning.
  3. Yrkad ersättning reduceras normalt med 50 % om ritningarna över fastighetens VA-system visar att översvämningsskydd ska finnas och dessa genom bristande skötsel inte fungerat. Motsvarande gäller även om andra felaktigheter i fastighetens VA-system bidragit till skadan.

Försäkringsbolagens bedömningsgrunder för ersättning

Det går inte att generellt säga vad försäkringen täcker vid översvämningsskador. Försäkringsbolag har olika villkor. Här ska mycket kortfattat redogöras för de vanligaste försäkringsvillkoren. Skador på byggnad och lös egendom som orsakats av att vatten strömmat ut från en trasig vatteninstallation i byggnaden brukar normalt ersättas av försäkringsbolaget. Vid källaröversvämning orsakad av regn eller snösmältning utgår i allmänhet inte någon ersättning om skadorna inträffat vid normala förhållanden.

De flesta försäkringsbolag brukar däremot ersätta skador som uppkommit i samband med extrem väderlek. Detta gäller både då vatten tränger in i källaren genom avloppssystemet och då vatten strömmar från markytan direkt in i byggnaden. Med extrem väderlek avser bolagen i allmänhet skyfall som har en intensitet av minst 1 millimeter per minut eller 50 millimeter per dygn. Skador i samband med extrem väderlek har ofta högre självrisk än övriga vattenskidor.

  1. Kontakta ditt försäkringsbolag och hör efter vad som gäller för just din försäkring.
  2. Om du finner att din försäkring är otillräcklig så undersöka möjligheten att teckna en tilläggsförsäkring.

Hur mycket sväljer ett dagvattenavlopp?

För en servisledning för dagvatten, så beror kapaciteten i ledningen på vilket material och lutning den har. En nylagd servisledning för dagvatten i plast med standardmåttet 160mm utvändig diameter och en lutning på 1 % har en kapacitet på ca 22 liter/sekunden = 1300 liter/minuten.

När man tittar på hur mycket dagvatten en fastighet kan lämna ifrån sig, beror det på:

  • Hur stor fastighetens yta är
  • Hur mycket av ytan som är hårdgjord (asfalterad, stenlagd)
  • Vilket jordmaterial som finns i marken
  • Lutningen på marken
  • Storleken på taket
  • Hur mycket nederbörd som kommer
  • Hur lång tid det har regnat

Dräneringsvattnet från en husgrund varierar stort beroende på vilken nivå grundvattnet befinner sig och mängden nederbörd som tillkommer. Det finns många variabler att ta hänsyn till innan man kan uppge ett generellt flöde för tillskott av dagvatten.

Normalfallet för en husgrund på 100 kvm, förlagd 1meter under grundvattenytan och i måttligt genomsläppliga jordar bidrar med 2500 liter per dygn till ledningsnätet utan ytterligare tillskott av regnvatten. Dimensioneringskraven för "fylld ledning" i kommunens dagvatten ledningar är att klara av ett regn som inträffar statistiskt var 5–10 år.

Tillskottsvatten

Här får du som fastighetsägare information om hur du bör hantera ditt dag- och dräneringsvatten. Allt för att minska risken för översvämning och skador på din eller din grannes fastighet och på det kommunala ledningsnätet.

Information till hushåll i berörda områden , 226.4 kB, öppnas i nytt fönster. (pdf-fil)

VA-jour

Vid eventuella stopp eller problem med servisledningar inne på fastigheten så ska alltid kommunens VA-enhet kontaktas först innan eventuella spolföretag avropas. VA-enheten har löpande jourverksamhet med egen driftpersonal och spolresurser dygnet runt alla dagar under året, kontaktas via kommunens växel 08-578 291 00 under kontorstid, övrig tid via 08-798 44 44.

Sidan publicerad av: vatten@tyreso.se
Senast uppdaterad: 15 mars 2024