Likabehandlingsplan – fullständig

Inledning

När elever och personal känner sig trygga i skolan och bemöts med respekt påverkas studiesituationen i positiv riktning. Skolan skall vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att skydda elever och personal mot sådana handlingar är allas skyldighet och grundar sig på bestämmelser i skollagen, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen.

Skolan har även en skyldighet att arbeta förebyggande och främjande för att diskriminering, trakasserier och kränkningar inte ska uppstå. Alla som verkar inom C3L har ett ansvar för att följa och leva upp till de mål och riktlinjer som planen omfattar.

Bakgrund

Skollagen

6 kap. 6 §

Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

8 § Enligt Skollagen är varje enhet skyldig att ta fram en plan mot kränkande behandling, för att säkerställa att skolan aktivt arbetar förebyggande. Det är skolans huvudman, dvs. kommunen, som ansvarar för och genomför arbetet med att ta fram planer. Varje rektor har ansvar för att arbetet genomförs på respektive enhet och i samarbete mellan skolans elever och personal. 

Diskrimineringslagen

3 Kap. 14 §

En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.

16§ Enligt diskrimineringslagen ska utbildningsanordnare varje år upprätta en plan med åtgärder, som behövs för att säkerställalika rättigheter och möjligheter för elever.

Sedan den 1 januari 2009 är det förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck samt ålder.

Lagar och styrdokument

Skollagen

1 Kap. 5 §

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Diskrimineringslagen

Lagens ändamål Kap.1 1§

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Förbud mot diskriminering och repressalier Kap.2 5§

Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. Lag (2010:861).

Arbetsskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1993:17

Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten.

Värdegrund

Skollagen

Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap. 4§

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

  • Verksamheten ska utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer.
  • Alla, såväl personal som studerande inom C3L har rätt att bli behandlade med respekt och värdighet.
  • Personalens och elevernas trivsel och trygghet är central för att kunna lyckas med sitt arbete eller sina studier.
  • Elevens individuella behov och förutsättningar ska tas hänsyn till i upplägget av undervisningen.
  • Hos oss finns nolltolerans mot alla former av kränkande behandling.

Definitioner och begrepp

Diskriminering

är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Trakasserier

Begreppet trakasserier står för ett handlande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. *

Kränkande behandling

Begreppet kränkande behandling står för ett handlande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Om någon blir kallad ”plugghäst”, ”benmärgel” eller ”UFO” eller liknande kan det uppfattas som kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att trakasserier och kränkande behandling inte alltid är verbala utan kan bestå av till exempel gester, ignorering, utfrysning eller att någon stirrar. Fysiska påhopp och skadegörelse (till exempel att kasta ägg på någons kläder, ta någons saker) är exempel på trakasserier och kränkande behandling. *

Repressalier

6 kap 11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.

________________________
Skolinpektionens granskningsrapport (PDF)

Kartläggning av situationen på C3L

Utsatta platser/miljöer/aktiviteter:

  • Vi har många ensamarbetare och kvällskurser.
  • Studiecenter
  • Praktikrum/Metodrum
  • Caféet ”Koppen”
  • Utanför entrédörrarna
  • Korridorer/öppna ytor
  • Arbetsförlagd utbildning/praktik
  • Sociala medier – nätmobbning
  • I samband med att vi tvingas att avvisa obehöriga personer.
  • I samtal med elev där förväntade studieresultat inte uppnås.
  • När aktiviteterna är ”fria” och gruppindelningar skall göras, så att ingen känner sig utanför eller påhoppade.

Nätmobbning

Skollagen kräver att den som driver skolan utreder mobbning och kränkningar som sker på skolan eller har anknytning till skolan. En lärare som ser en kränkning måste anmäla det till rektorn. Det spelar ingen roll om det hänt i klassrum, på raster eller på internet. Nätmobbning är precis lika allvarligt som andra typer av mobbning och kränkningar. Har du blivit illa behandlad på nätet? Är det någon som har skrivit något ofördelaktigt om dig på ett forum eller kanske lagt upp en bild?

Definition av nätmobbning:

En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar på nätet. Personen kan inte försvara sig själv.

Kriterier:

– negativt eller elakt beteende,

– i en relation som präglas av en obalans i styrkeförhållandet mellan parterna,

– som upprepas och pågår en viss tid          

Källa: Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne

Särskilda förutsättningar på C3L

Vi har elever från jordens alla kontinenter, med olika sociala, kulturella och religiösa bakgrunder. Vi har elever som har negativa erfarenheter av skolan. Vi har elever som har kort skolgång. Elever från särskild undervisning för vuxna söker sig i allt större utsträckning till komvux. Vi har också elever med både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. På arbetsförlagda utbildningar kan det av tradition förekomma jargonger som inte är förenliga med likabehandlingsplanen. Det är därför av yttersta vikt att vara observant på alla tendenser till kränkande eller diskriminerande yttranden och behandling.

Genom myndighetsutövningen blir elever ibland frustrerade och arga över att de inte kommer in på önskad utbildning, inte får godkända betyg eller inte får gå kvar, lärarna tvingas skriva ut elever som inte presterar och det kan leda till obehag, kränkningar och ibland t.o.m. hot.

Mål och åtgärder för likabehandlingsarbetet

Ingen mobbning, trakasserier eller annan kränkande behandling ska förekomma i C3L:s verksamhet. Det skall genomföras åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Om det trots förebyggande insatser ändå uppstår sådana situationer är det skolans skyldighet att se till att det upphör.

Konkreta mål

Målet är att alla elever och anställda ska få möjlighet att ta del av likabehandlingsplanen så att det blir känt för alla berörda vart de ska vända sig om de blivit eller uppmärksammat en kränkning.

Uppföljning av målinriktat arbete 2013

  • Personalen tar under höstterminen del av samt bearbetar nästa års likabehandlingsplan.
  • Likabehandlingsplanen presenterades under ht-13 av Studerandeteamet på ett APT. Lärarna ombads att diskutera planen med eleverna och samla in synpunkter.
  • I den gemensamma utvärderingen av undervisningen ställs frågor om likabehandlingsplanen. Frågor som berör likabehandlingsplanen ställdes i utvärderingen men inga frågor om eleven känner till likabehandlingsplanen.
  • Personalens och elevernas kommentarer diskuteras på APT.
  • Elevernas synpunkter diskuterades på dels på ett pedagogiskt möte dels på ett APT under januari 2014.
  • På sista APT för året/första på nya året tas ett formellt beslut om att anta likabehandlingsplanen. Uppfyllt.
  • Lärarna presenterar och diskuterar likabehandlingsplanen i klassrummet. Uppfyllt.
  • Likabehandlingsplanen finns presenterad i distansverktyget Fronter. (Varje ämne har ett rum i Fronter där information om kursen läggs ut). Inte uppfyllt till 100%, följs upp under 2014.
  • Handledare på den arbetsförlagda utbildningen ska informeras om likabehandlingsplanen och följas upp på arbetsplatsbesök. Uppfyllt.
  • På TV-skärmarna som är utplacerade i lokalerna finns information om vart eleven kan vända sig om hon/han känner sig kränkt eller orättvist behandlad. Inte uppfyllt, dock finns information om Studerandeteamet.
  • Studerandeteamet är en sådan möjlighet. Teamet består av lärare, studievägledare, speciallärare samt biträdande rektor. Anmälda fall rapporteras snarast till rektor. Uppfyllt.
  • Ett exemplar av likabehandlingsplanen finns på anslagstavlan vid receptionen. Uppfyllt.

Konkreta mål 2014

  • I den gemensamma utvärderingen av undervisningen ställs frågor om likabehandlingsplanen. Frågor som berör likabehandlingsplanen ställdes i utvärderingen men inga frågor om eleven känner till likabehandlingsplanen.
  • Likabehandlingsplanen finns presenterad i distansverktyget Fronter. (Varje ämne har ett rum i Fronter där information om kursen läggs ut). Inte uppfyllt.
  • På TV-skärmarna som är utplacerade i lokalerna finns information om vart eleven kan vända sig om hon/han känner sig kränkt eller orättvist behandlad. Inte uppfyllt, dock finns information om Studerandeteamet.
  • Följa upp elevernas synpunkter om likabehandlingsplanen.
  • Föreläsning om konflikthantering för all personal.

Förebyggande arbete

  • Att informera om likabehandlingsplanen.
  • Att uppföljningssamtal mellan lärare/studerande och chef/medarbetare alltid har med en punkt om trivsel, trygghet och kränkande behandling.
  • Att kritiskt granska den litteratur som ingår i undervisningen.
  • Att studerandeteamet har en stående punkt om trivsel och trygghet vid sina möten.
  • Att frågor om trivsel och trygghet finnas med vid den webbaserade utvärderingen varje år.
  • Att frågor om trivsel och trygghet finnas med i lärarnas kursutvärderingar.
  • Att de policydokument som finns för datoranvändande följs.
  • Att likabehandlingsplanen ingår som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet och redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen.
  • Att lärare diskuterar likvärdig betygsättning.
  • Att lärare ansvarar för att samtliga studerande involveras och blir delaktiga när det gäller olika typer av grupparbeten.
  • Att likabehandlingen är ett ständigt närvarande dokument som inte bara tas upp vid årsslutet.

Aktiva åtgärder vid uppkomst av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

● Uppmärksamma

Indikation på diskriminering kan nå personalen i samtal enskilt eller i grupp, i Studerandeteamet, enkäter, lednings- eller arbetslagsmöten, eller genom iakttagelser.

● Utreda

Vid kännedom/upptäckt skall kränkningen skyndsamt anmälas till rektor. Det är rektors ansvar att utreda omständigheterna kring uppgiva kränkningar, samt vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Vid allvarliga kränkningar ska rektor dessutom lämna en muntlig redogörelse, förutom blanketten, för hela nämnden vid nästkommande möte.

Dokumentera

Dokumentation ska ske kontinuerligt under processens gång. Det är viktigt att såväl små som stora händelser dokumenteras. Dokumentationen överlämnas till chef/rektor tillsammans med en muntlig redogörelse. Blankett för kränkningsanmälan finns som bilaga till detta dokument. Blanketten skall fyllas i omgående och skickas med brev (ej mail) till utvecklingsförvaltningens ordförande samt förvaltningschefen. Vidare skall en redogörelse lämnas över vid tagna åtgärder när arbetet anses avslutat.

Åtgärda

Berörda parter kallas till samtal. Vid samtalet bestäms vilka ev. åtgärder som behöver vidtas. Uppföljningssamtal ska alltid göras och datum bestäms vid mötet. I de fall det är frågan om ett lagbrott görs alltid en polisanmälan. Rektor är ansvarig föra att det görs.

Utvärdera

Uppföljning av och eventuella nya åtgärder dokumenteras. Om problemen kvarstår trots vidtagna åtgärder överlämnas ärendet till rektor för fortsatt handläggning i studerandeteamet. Händelsen rapporteras till vuxenutbildningschefen och/eller förvaltningschefen om vidtagna åtgärder inte hjälper. Avstängning av elev kan bli aktuell enl. för ordningen för kommunal vuxenutbildning 6 Kap. 4-7 §.

Uppföljning, utvärdering och dokumentation

Likabehandlingsplanen är ett dokument som ska hållas ”levande”. Uppföljning och revidering av likabehandlingsplanen genomförs fortlöpande samt i samband med APT i slutet varje läsår/början av nytt läsår. En gång per år genomförs på C3L en webbaserad utvärdering för eleverna där de får svara på frågor om hur de upplever trygghet, säkerhet och lika behandling på skolan. Utvärderingar där liknande frågor ställs görs även ämnesvis.  I C3L:s verksamhetsplan finns uppföljningar samt utvärderingar redovisade.

Anmälan om kränkning ska alltid gå direkt till rektor.  På C3L bistår ett studerandeteam med uppföljningar av ärenden. Studerandeteamet som träffas varannan vecka tar emot ärenden som berör likabehandlingsplanen. Eleven eller läraren kan direkt vända sig till studerandeteamet som informerar rektor. Eleven och/eller läraren ger sitt medgivande till skriftlig dokumentation. Arkivering av minnesanteckningar görs enligt gällande regler av alla kontakter och samtal som behandlar någon form av kränkande behandling eller diskriminering. De fall som anmäls skall dokumenteras. Rektor ansvarar att en anmälan utreds och åtgärdas. Studerandeteamet ansvarar för utvärdering tillsammans med rektor.

Uppföljning av 2013 års likabehandlingsplan/kommentarer från elever

– Bra beskrivning av likabehandlingsplan och dessutom är det lättläst.

Särskild riskbild: Behöver man verkligen stolpa upp att olika social bakgrunder? Känns kränkande att dessa står som riskbild och att man i och med det redan då kategoriserat in dem som ett hot. (Kommentar: har noterats och vi har bytt rubrik till ”Särskilda förutsättningar”)

Mål, förebyggande arbete: Vart ligger existensrummet? Skylt till det stället. (Kommentar: Det finns inget rum från och med 2014 av utrymmesskäl.) Det står att man ska fått info men vart finns den? Finns soffa/säng att vila på. Vart finns första hjälpen ex förbandslåda, hjärtstartare. Finns brandutrustning? Samlingsplats vid brand och brandövningar? (Kommentar: Pågående arbete).

På sidan 4 i planen finns en punktlista om utsatta platser/miljöer/aktiviteter på skolan, i den punktlistan tycker vi att det ska läggas till en punkt om att en utsatt plats/aktivitet/miljö kan vara om en elev blir s.k. favoriserad av en lärare och blir utsatt av sina kurs-/klasskamrater på ett negativt sätt. (Kommentar: Har lagts till under punkten utsatta miljöer 2014)

Vi känner att det inte är många som har fått information angående Likabehandlingsplanen och tycker att man ska försöka få ut den hårdare till elever och lärare. Försöka att diskutera innehållet oftare så man förstår och bli mer insatt. (Kommentar: Skolledningen kommer att kontrollera att likabehandlingsplanen diskuterats vid klassrumsbesök.)

Mer utförlig text om nätmobbning. (Kommentar: Sid.4)

 Uppföljning av kompetensutveckling 2013

Studerandeteamet har under året varit på föreläsningar om funktionsnedsättningar. Föreläsningar om konflikthantering hanns inte med.

Kompetensutveckling 2014

Studerandeteamets består av studie- och yrkesvägledare, lärare och skolledare som kontinuerligt behöver uppdatera kunskaper om handledning, lagar och konflikthantering. Teamet kommer under 2014 utökas med en speciallärare samt en arbetsterapeut. Under lärarnas fortbildning i juni inbjuds föreläsare från tidigare Arbetsam som föreläser om konflikthantering. Förslag om fortsättningskurs med om rollspel och konflikthantering.

Processkarta för anmälan och handlingsplan

(Klicka för större bild)

proc-karta-tum

Kompetensutveckling

Studerandeteamet består av studie- och yrkesvägledare, lärare och skolledare som kontinuerligt behöver uppdatera kunskaper om handledning, lagar och konflikthantering. Samtalen med elever kan ibland ta oväntade vändningar och därför finns ett önskemål om utbildning i samtalsmetodik, en önskan speciellt uttryckt från studerandeteamets deltagare.  Under året bör personalen få minst en föreläsning om konflikthantering.

Länk till toppen